Om Moya överlevde sin tripp nerför
maskhålet ("Dog With
Two Bones"), Chiana, Rygel, och jag hoppades att hon skulle flyga
till hennes originaldestination: Arnessk, en planet där Jools folk hade
en arkeologisk utgrävning. Elack ("Crichton
Kicks") gick med på att ta oss dit. Höj ett glas — chansningen gick
hem. Vi hittade D'Argo, Jool, och Den Gamla Kvinnan med de Interionska
arkeologerna. Jool kunde inte komma ihåg vad som hade hänt inuti
maskhålet, hon sa bara att Pilot skulle förklara när Moya återvände.
Ingen av dem hade hört något från Aeryn.
Istället hade alla gått omkring och
varit tokiga över platsens smutsiga historia. För länge sedan hade
Arnesskanska Präster byggt ett tempel där som på något sätt hade
garanterat fred mellan Scarranerna och Fredsbevararna. Femhundra
generationer senare, sköt festsabotörer tre Darnaz Sonder mot Arnessk,
vilket skapade Darnaztriangeln. Detta trasslade till planetens
magnetism. Eden försvann, freden tog slut, och planeten blev till en
ogästvänlig klippa.
Men under speciella perioder kan folk fortfarande
överleva där, det är under dessa perioder som Interionerna genomför sina utgrävningar. Och
när den dödliga magnetismen tilltar i styrka, blir alla tvungna att ge
sig av. Ledaren för utgrävningarna Instruktör Vella, var platsens Knäppa
Professor minus ett sinne för humor. Hon hade redan lokaliserat två
stycken Darnaz Sonder. Om hon kunde hitta den tredje, så trodde hon att
hon kunde befria planeten från dess magnetiska fängelse. Eller nåt sånt.
Jag ville bara komma till Moya och leta efter Aeryn.
Sorgligt nog, uppe i omloppsbana, var
gamla Elack på väg in i sina sista sekunder. Medan Rygel manade på skeppet
att kämpa, fingrade Sikozu på min Modul. Jag kunde inte protestera
(mycket), 'för hon fixade den så att den kunde flyga igen och hon fixade
till och med så att jag nu kan lyssna på Fredsbevararnas sändningar. Jag
önskade bara att hon varit snabbare med att snappa upp nyheten att
Grayza, Braca och en massa FB-kommandos planerade ett överraskningsbesök
på Arnessk.
Nedanför och omedveten om detta speciella hot, hade Den Gamla Kvinnan
flippat ut över någon kryptisk apokalyps eller någonting. Istället
för att ge mig ett rakt svar om Moya eller Aeryn, hon lärde mig hur jag
skulle sätta på och hoppa av genom att sniffa insektsinälvor, sedan
snackade hon lyriskt om fororna vid Darnaztriangeln. Oo-nii hängde med
henne, och som såg ut som en korsning mellan en Brady Bunch Tiki idol
och en Marsiansk Vattensnubbe. Vet fortfarande inte vad hans
överenskommelse är.
Jag vet inte heller vad det är som
pågår mellan D'Argo och Jool. Det visade sig att D'Argo gillade att
spela Indiana Jones nästan lika mycket som Jool. Han och Jool verkade
han kommit varandra närmare, men jag undrar om dom verkligen är
kompatibla. När allt kommer omkring dyrkade Jool, Vella och som ansåg
att Luxaner inte var de smartaste kritorna i den galaktiska lådan.
Kalla mig icke överraskad. Dagen blev än mer förvirrande när Farmor
förklarade att planetens Interion "vanhelgare" måste dö.
För att
övertyga mig gav hon mig en stor mängd örter, vilket framkallade min
största Technicolor syn hittills: Arnessk gyllene dagar. Tempel.
Präster. Sonder — Jag såg även var den saknade sonden hade landat. Och
en gyllene platta....
Jag vaknade upp i vattnet, med Oo-nii
Hasselhoff som drog upp mig ur vattnet. När jag väl hade torkat,
upptäckte jag att Farmor hade kutat iväg med min pulspistol och fått
veta att Vella hade blivit förvandlad till sten av en Serax skulptör,
ett sinnrikt utgrävningsverktyg och ett även sinnrikare mordvapen.
D'Argo var full, grinig, och höll fast sagda skulptör, och stående över
Vellas kvarlevor. Kalla mig tokig, men jag misstänkte fortfarande
Farmor.
När jag letade efter henne, så fann jag den gyllene plattan från
min syn. Det gav mig gåshud, rysningar, rubbet för jag är säker på att
ett av tecknen på den var forntida Egyptiska. Som i, från Jorden.
Vid den här tidpunkten, kom Sikozu
äntligen ner till planeten för att varna oss angående Fredsbevararnas
ankomst, men Fröken Förnäm är Sen nådde endast D'Argo i tid. Resten av
och fick reda på det på det värsta sättet: Grayza fångade oss. Då....
...då började det att bli underligt.
Grayza hade med sig Scorpius, i ett koppel. hon påstod att han var en
fredsgåva. Och hon gjorde anspråk på att hon ville vara min vän. Och jag
— förstå mig rätt, jag kände mig smutsig, illamående — men jag ville ha
henne. Jag behövde henne. Jag kan inte förklara det. Sedan....
Kysste jag henne.
Och det var bara början.