Wes, Gunn och Angel står inför hennes Kungliga Höghet i bojor, och dom är omringade av soldater som väntar på deras dom. Våra hjältar är överraskade men lättade över att Cordy är i säkerhet, och hon är Palyeas Drottning. Angel och hans kompanjoner säger till henne att dom vill bli släppta, men hon föreslår lite krypande först. Sen visar hon upp ett stort leende och ger ordern, “Hugg av dem huvudena!” men hon ändrar sig direkt. Cordys tiara har definitivt gått henne åt huvudet.

Sen ger hennes höghet order om att alla ska lämna tronrummet, så att hon kan prata med sin undersåtar från hemstaden. Istället för en gruppkram, springer Wes, Gunn och Lorne över till ett bord fyllt med mat, desperata att mätta sin hunger. Lorne vet vad som hänt och förklarar att Trombli som härskade före Cordy predika om en profetia som förutspådde en varelse av “ren syn”, en direkt länk till Makthavarna, kommer att komma till Pylea och återställa monarkin. Wes är glad över Cordys lycka eftersom detta betyder att dom kommer att få en chans att finna ett sätt att ta sig hem. Cordy avslöjar för dem att prästerskapet har böcker. Lorne och Angel går iväg för att besöka Landok för att eventuellt finna en plats med en port, medan Wes stannar kvar för att läsa och hitta en väg tillbaka.

I ett annat rum i slottet, är Barshon en av Trombli munkarna missnöjd med Cordys välde. Deras ledare respekterar sin nya monark, men han tilläggar att om Cordy överlever com-shuk då kan Barshon få hennes huvud. Eftersom han är upprörd på grund av förseningen.

Lorne och Angel kommer hem till Lornes föräldrahem, där Deathwokklananen befinner sig utomhus och tränar. Lornes mamma hälsar sin sedan länge saknade son genom att spotta honom i ansiktet, “Din far hade rätt. Vi åt fel son.” Han försöker fråga henne om information angående Landoks portal samtidigt som hans bror Numfar, demonstrerar den glädjedans som han utförde under tre månar efter att Lorne försvann. Man kan faktiskt säga att Angels utflippade dans ser bra ut, vid en jämförelse.

Landok upptäcker dem och ger Angel namnet “den modige och noble Drokken-dödaren” som assisterade honom. Angel för genast ett halssmycke och en stor kappa, och förs till byfesten för att där berätta sin berättelse om striden mot Drokkendemonen. Lorne följer nervöst med dem, hans försök att hitta ledtrådar angående portalen har misslyckats.

Nere i munkarnas bibliotek, läser Wes ur tre Heliga Böcker medan Cordy och Gunn väntar på resultat. Böckerna är skrivna i trionik vilket betyder att dom tre böckerna i själva verket är en. Var och en av dem håller en del av helheten, han upptäcker att Cordy måste com-shuk med en Groosalugg. Bägge termerna är okända för dem. Sen upptäcker att Wes att omslagen har märkliga bilder; en bild på en varg, en bock och ett hjärta från en kronhjort. Han placerar dem sen i rätt ordning och bingo! Bilderna bildar ordet Wolfram & Hart, vilket bevisar för dem att dom inte kan lita på munkarna.

Vid bytorget berättar Angel om hur han besegrade Drokkendemonen, och andra stridshistorier för en stor folksamling som inte längre ser honom som en ko. Han njuter av denna uppmärksamhet, men Lorne känner sig lite orolig och vill gå därifrån. Angel går med på att svinga crebbil vid Bach-nal, vilket är en stor ära i Pylea. Lorne försöker varna honom, men Angel ignorerar hans varning.

När Cordy och dom andra kommer tillbaka till tronrummet, avslöjar att hon inte vill återvända hem till LA. Wes försöker få henne att tänka om, men tre präster kommer plötsligt in för att kontrollera henne. Wes spelar på deras rädsla genom att tala om för dem att hon vet vad som komma skall, så inga hemligheter får undanhållas henne. Deras ledare Silas meddelar att Groosalugg har kallats från Slagghålorna vid Ur, och att han kommer att anlända vid efter solnedgången. Sen får dom reda på att com-shuk är en parningsritual och Cordy blir inte direkt eld och lågor över denna lilla nyhet. Hon försöker gå iväg, men stannar efter att Silas berättar om att området störs av rebellaktiviteter, och att palatsets säkerhet fördubblats. Hon skickar iväg prästerna och återvänder till sin tron, och hon vet att Wes har rätt och säger, “Låt oss dra härifrån.”

Samtidigt nere vid torget överlämnas en yxa till Angel, kallad crebbil, medan en flicka binds framför honom med sitt huvud vilande på ett träblock. Innan folksamlingen äter kon, måste Angel hugga av dess huvud.

Angel ställs inför bydemonerna som hejar på honom, men han inser att det inte är ett spel längre. Han tar sen av sig halsbandet och rocken, när Lornes mamma skriker att kon är en rymling och asätare som kommer ner från bergen för att stjäla mat. Angel vägrar att utföra dådet och angrips av den förbannade folksamlingen. Då börjar Lorne som börjar att bli lite full att sjunga, och angriparna täcker sina öron i smärta. Angel och flickan flyr på hästryggen, och rider mot bergen. Men Lorne tystas av konstapelns män, som slår ner honom.

Wes, Gun och Cordy planerar själva att fly från slottet, och att göra det genom det illaluktande avloppssystemet. Wes och Gunn tar sig ner först men innan Cordy hunnit att följa efter dem, överraskas hon av en grupp präster och soldater. Hon förs åter iväg, och man talar om för henne att Groosalugg närmar sig. När dom kommit ut ur slottet, inser Wes och Gunn att Cordy inte följt efter och ger sig ut för att söka rätt på Angel.

När dom kommit fram till bergen, lämnar Angel och flickan hästen för att fortsätta till fots. Hon springer iväg, och Angel följer efter henne in i en grotta som är gömd bakom två stora klippor. När han kommit in får han syn på flickan, som nu har satt på sig ett par glasögon, och har satt sig vid väggen och skriver någonting där. Grottan är hennes hem. Angel hittar sen hennes körkort som visar att hennes namn är Winafred, den saknade fysikstudenten som försvann genom en portal i universitetets bibliotek.

Fem år ensam i Pylea har gjort Fred lite småtokig, hon vägrar att tro på händelserna som ledde fram till hennes befrielse, och minnen av hennes liv före Pylea. Men Angel försöker övertyga henne, och lovar att ta med henne tillbaka. Hon nämner sitt möte med Cordy, och han berättar att hon blivit prinsessa. Det finns hopp trots allt.

Cordelia sitter på sin tron och väntar på Groosalugg, medan munkarna tittar på. Dörren till tronrummet öppnas plötsligt och en ohygglig demon med horn bärande på ett par säckar kommer in, vilket blir en mindre chock för vår Cordy, men bakom honom kommer den store Groosalugg in, han går lugnt upp till henne och kysser henne på handen. Cordys tappar då hakan, så detta är Groosalugg?

Angel och Winafred är på väg mot slottet, men två soldater på häst angriper dem. Hon tar skydd bakom en sten, medan Angel varnar henne att inte bli rädd för det hon kommer att få se. Angel tar fram sin vampyrsida, men istället för huggtänder, förvandlas han till en ren demon med horn, och mycket stora huggtänder och hans hud är grön. Han sliter snabbt ner en av soldaterna från hans häst och tillintetgör honom helt, han river och biter honom, och sliter sönder hans kropp. Den andra soldaten flyr, efter att han bevittnat Angels fruktansvärda attack. Winafred ser rädd på, “Det sker alltid dåliga saker här.”

Demon-Angel går sen tillbaka till Fred och luktar på hennes hår, han känner igen hennes doft. Med en bit skinn som hänger från hans huggtänder, rusar han in i skogen.

Samtidigt berättar Groosalugg sin livs historia för Prinsessan, och han beskriver sina mänskliga bihang som skavanker från sin förorenade födsel. Han hade blivit fördriven från sin by, på grund av han hade koblod i sina vener. Och han har sedan dess velat stoppa sitt lidande, genom att ställa upp i stridstävlingar för att döda sig själv. Men han har istället gått segrande ur varenda en, och munkarna hade blivit tvingade att ge honom namnet Groosalugg, vilket betyder “den modige och obesegrade.” Narwek med en bunden och nertystad Lorne, avbryter dem. Hon ger honom snabbt förlåtelse, alltför upptagen av Groosaluggs story eller om det är hans ståtliga ansikte och stora muskler?

Gunn och Wes har gått vilse i skogen, när dom plötsligt angrips av DemonAngel. Wes känner igen den karakteristiska tatueringen på Angels skuldra, genom en reva i hans tröja. DemonAngel hoppar på Gunn och klöser honom på bröstet, och visar inga som helst tecken på att sluta tills Winafred hittar dem. Hon lyfter sin blodiga hand, blodet från hans första offer. DemonAngel känner doften och följer efter henne, och lämnar en skadad Gunn och förvirrad Wes bakom sig. Wes använder sin logik och utfäster att Angel försökt att nå sitt vampyrjag, men att han istället fått fram denna fullskaliga demonsida, och att han inte kan finna en balans mellan dessa. Efter att Wes placerat en omslag bestående av lera och örter på Gunns skador, reser dom sig för att gå men omringas plötsligt av beväpnade män.

När dom kommit tillbaka till grottan får DemonAngel syn på sin spegelbild i en vattenpöl, och slår mot den med sina kloförsedda händer. Kraften av att ha set sin onda sida i dess renaste form, får honom att gå tillbaka till Angel. Han faller ihop i en fosterposition gråtande och skakande. Winafred sätter sig vid hans sida och är på väg att röra vid hans ansikte med sin blodiga hand, men ändrar sig i sista sekunden. Angel befinner sig i chock och fortsätter att skaka.

Det har hunnit bli sent när Groosalugg avslutar sitt livs historia, när han senast besegrade Mogfanbesten vid Slagghålorna av Ur. Cordy berättar att hon inte är en prinsessa, och försöker beskriva sin skådespelarkarriär vilket endast gör honom än mer förvirrad. Groosalugg är uppenbarligen förälskad i vår Cordy, och hyllar hennes förlåtelse för Lorne. Han ger henne en idé genom sitt uppmuntran.

Brishon kliver in i biblioteket efter att ha varit i tronrummet, med order från hennes Höghet att återvända med pergamentdokument. Han är upprörd på grund av att Cordy önskar att göra ett “tillkännagivande”, men mest på grund av att com-shuk inte skett ännu. Dom beslutar att det är dags att skicka ett meddelande till Cordy.

Inne i skogen sitter rebellerna runt en lägereld, där dom diskuterar ett angrepp mot palatset. Wes och Gunn sitter en bit ifrån dem bundna, anklagade för att vara “spaningskor” i maskopi med prinsessan då dom förföljts sedan dom lämnade palatset. Tvärt emot Gunns protester, anmäler sig Wes som frivillig att överlämna deras krav till prinsessan eftersom dom känner henne personligen, och bevisar detta med ett fotografi. Deras ledare gillar deras förslag, men beslutar att placera sina skrivna krav i deras munnar, när dom sätter upp deras huvuden på pålar och verkligen visa prinsessan.

Winafred sköter om Angel inne i sin grotta, genom att lägga en fuktig trasa på hans panna då han inte slutat att darra. Han skäms över att Wes och Gunn har sett hans onda sida, han gnäller lite sen, “Jag kan aldrig gå tillbaka.”

Cordy håller på att avsluta ett tillkännagivande som gör slaveri och polyester olagligt, när två präster avbryter henne med en stor silverhink. Prästerna skickar iväg Groosalugg vilket gör Cordy upprörd. Hon försöker sätta honom på plats, men han vänder sig om och klargör att hon endast är en ko och att hon borde veta att den verkliga makten ligger hos munkarna. Och att dom endast är verktyg. För att sedan framhålla sin framställning, “Känner du inte att du har förlåtit tillräckligt för en dag?” säger han samtidigt som han lyfter av silverlocket och avslöjar Lornes huvud. Cordelia inser till sist att det inte finns något som hemmaplan.